fbpx

Stadgar

Antagna 20 03 22

  • Stadgar för Piteå Socialdemokratiska arbetarekommun
  • Stadgar för Socialdemokratiska föreningar och klubbar anslutna till Piteå arbetarekommun
  • Regler för upprättande av valsedlar i allmänna val och val inom Svenska kyrkan
  • Regler för kandidatnominering till övriga uppdrag
  • Regler för samarbete mellan förtroendevalda och partiorganisationer
  • Stadgar för Piteå Socialdemokratiska kommunfullmäktigegrupp
  • Stadgar för Piteå Socialdemokratiska kyrkokommunfullmäktigegrupper
  • Stadgar för socialdemokratiska partigrupper i styrelser och nämnder i Piteå kommun och kyrkliga organ
  • Samtliga stadgar bygger på partiets grundstadgar med vissa lokala tillägg för Piteå Arbetarkommun.

Partiets ändamål 

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning. 

Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.

Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.

Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen.

Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och om hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden.

Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.

Klimatkrisen och miljöförstöringen har tydliggjort att människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen. För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.

Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. Demokrati förutsätter frihet från fattigdom och fruktan, men också frihet och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Därför måste de politiska friheterna bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för demokrati, rättvisa och hållbarhet.


Stadgar | Piteå Socialdemokratiska Arbetarekommun

§ 1 Arbetarekommunens uppgift

Piteå Socialdemokratiska Arbetarekommun ansvarar för:

  • Opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Piteå kommun.
  • Kommunikation med väljarna inom kommunen.
  • Partiets valorganisation inom kommunen.
  • Utveckling av politiken inom kommunen
  • Val av politiskt förtroendevalda.
  • De förtroendevaldas utveckling.
  • Utveckling av studieverksamheten
  • Medlemsintroduktion
  • Facklig – politisk och övrig organisationsverksamhet.
  • Stöd för organisations- och verksamhetsutveckling i de socialdemokratiska grundorganisationerna inom kommunen.

§ 2 Organisation

Moment 1

Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation och ska omfatta en primärkommun. I det fall förutsättningar saknas inom arbetarekommunen för en förenings-/klubborganisation enligt moment 3, är arbetarekommunen också partiets grundorganisation.

Moment 2

Arbetarekommunen ska anta en organisationsplan för sitt verksamhetsområde. Av denna ska framgå vilka socialdemokratiska föreningar och klubbar som ingår i arbetarekommunen.

Arbetarekommun med medlemmar som inte önskar ha sitt partimedlemskap i någon av de existerande föreningarna/klubbarna ska samla dessa medlemmar i en för hela arbetarekommunen gemensam fri grupp.

Moment 3

Arbetarekommunens styrelse ansvarar för att det inom arbetarekommunens verksamhetsområde finns en förenings/klubb- och valorganisation med anknytning till bostadsområden och arbetsplatser.

§ 3 Medlemskap i arbetarekommunen

Moment 1

Samtliga inom en primärkommun befintliga socialdemokratiska föreningar och klubbar, socialdemokratiska kvinnoklubbar grupper inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, socialdemokratiska studentklubbar, förening inom HBT Socialdemokrater Sverige samt medlemmar i den fria gruppen ska ingå i arbetarekommunen.

SSU-kommun/SSU-klubb som erkänner partiets stadgar och som begär inträde i arbetarekommunen ska beviljas detta.

Vid anslutning till arbetarekommuner ska samtliga medlemmar i sådan SSU-kommun/SSU-klubb som har fyllt femton år tillhöra arbetarekommunen.

Moment 2

Lokal facklig organisation kan anslutas som medlem till arbetarekommun.

Organisationens medlemmar erhåller partimedlemskap efter individuell ansökan.

Moment 3

Medlem i det socialdemokratiska partiet erhåller vid inträde sitt partimedlemskap i den grundorganisation denne väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där denne bor. Medlem kan därefter överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.

§ 4 Avgifter

Uppbörden av avgifterna ombesörjes av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för arbetarekommunen utbetalas till partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen.

§ 5 Möten

Moment 1

Arbetarekommunens medlemsmöte är högsta beslutande organ, såvida inte representantskap införts, vilket i så fall övertar medlemsmötets befogenheter.

Moment 2

Arbetarekommunen kan vid årsmötet besluta om införandet av representantskap.

Moment 3

Har arbetarekommunen infört representantskap ska alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar välja ombud direkt till representantskapet i förhållande till antalet partimedlemskap i föreningen eller klubben, enligt regler som i övrigt fastställs av arbetarekommunens årsmöte.

(Piteå AK:s tillägg till grundstadgarna)

Representantskapet ska hålla minst fyra ordinarie möten per år.
Extra representantskapsmöten hålls när styrelsen så beslutar eller när minst 25 % av representantskapets ledamöter begär det.

Kallelse till ordinarie representantskapsmöte utsändes minst 10 dagar före mötet. Kallelse sker via e-post, annons och efter behov genom brev. I kallelse ska framgå vilka frågor som ska behandlas och tillgängligt underlag bifogas.

Ombud till representantskapet utses av alla anslutna grundorganisationer enligt nedanstående regler:

Till arbetarekommunen anslutna organisationer utser ombud till representantskapet baserat på klarrapporterade medlemmar 1 februari verksamhetsåret. Med klarrapporterade medlemmar avses, medlemmar för vilka medlemsavgiften erlagts till arbetarekommunen och de medlemmar som avgiftsbefriats före 1990 års utgång. 
Alla grundorganisationer har två grundmandat (ombud).

Därutöver utses ombuden enligt följande regler:

1 ombud per varje påbörjad 20:e medlem upp till 100 medlemmar.

1 ombud per varje påbörjad 50:e medlem från 101 medlemmar.

Som ordinarie ombud kan väljas medlem i arbetarekommunen ansluten grundorganisation inklusive organisationsansluten facklig organisation.

Ombud för facklig organisation måste vara individuellt ansluten till partiet.

Därutöver utses ersättare till samma antal som ordinarie ombud i den ordning de blivit valda. Ordinarie ombud som har förhinder att delta i representantskapsmöte ansvarar för att ersättare kallas.

Uppgifter om valda ombud, ordinarie och ersättare ska vara arbetarekommunens styrelse tillhanda före 1 mars varje år.

Endast ombud har rösträtt vid repskapsmöten. Varje ombud har en röst. Rösträtten får inte överlåtas.

Moment 4

Årsmöte hålls före mars månads utgång.

(Piteå AKs tillägg till grundstadgarna)

Kallelse till årsmöte ska ske senast 3 veckor före årsmötesdatum.
Handlingar till årsmötet ska vara tillgängliga senast 2 veckor före årsmötesdatum

Moment 5

Vid årsmöte ska, förutom övriga ärenden, följande behandlas:

  1. Styrelsens och revisorernas berättelse för föregående år
  2. Rapport från kommunfullmäktigegruppen
  3. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  4. Val av styrelse och suppleanter
    • a/ ordförande
    • b/ övriga styrelseledamöter
    • c/ suppleanter
  5. Val av revisorer och suppleanter
  6. Val av valberedning
  7. Riktlinjer för den kommande verksamheten.

Moment 6

Motion till medlemsmöte respektive representantskapsmöte kan väckas av varje enskild partimedlem eller socialdemokratisk grundorganisation som tillhör arbetarekommunen. Motion ska sändas till arbetarekommunens styrelse inom av denna angiven tid.

Moment 7

Vid beslut om styrelsens ansvarsfrihet har styrelsens ledamöter inte rösträtt.

Moment 8

Omröstningar sker öppet. Rösträtten får inte överlåtas. Personval sker då någon så begär med slutna sedlar.

Vid slutet val förs kandidaterna upp i bokstavsordning på valsedeln. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen, såvida inte mötet beslutar att enkel majoritet ska gälla för att bli vald.

Uppstår lika röstetal vid sluten omröstning kan ytterligare valomgång genomföras. Om lika röstetal uppstår i omröstning där enbart två kandidater deltar avgör lotten. Uppstår lika röstetal vid öppen omröstning gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande.

Moment 9

Årsmötet väljer en valberedning jämte suppleanter för denna under en tid av minst ett och maximalt fyra år.

Förslag på kandidater för val på årsmötet sänds till valberedningen inom den tid som fastställs av arbetarekommunens möte. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedningen rätt att föreslå kandidater.

§ 6 Arbetarekommunens styrelse

Moment 1

Arbetarekommunens styrelse handhar ledningen av verksamheten i överensstämmelse med dessa stadgar och av partikongressen, distriktskongressen och arbetarekommunen fattade beslut. Styrelsens uppgift är härvid att agitera för partiet och dess politik, att utarbeta kommunalpolitiska program, att ansvara för arbetarekommunens ekonomi och medlemsadministration samt att stödja de socialdemokratiska föreningarnas och klubbarnas verksamhet. Styrelsen är, då arbetarekommunmöte inte är samlat, arbetarekommunens högsta beslutande organ.

Styrelsen har arbetsgivaransvar gentemot den personal som anställs på arbetarekommunens expedition, såvida man inte överlåtit detta på partidistriktets styrelse.

 (Piteå AK:s tillägg till grundstadgarna)

Det åligger AK-styrelsen att upprätta en arbetsordning för sitt arbete i syfte att fullgöra sina uppgifter.
I arbetsordningen ska bland annat tid för kallelser, hantering av ekonomiska rapporter, hur handlingar bevaras och förvaras på ett betryggande sätt mm. tydliggöras.

Moment 2

Arbetarekommunens styrelse ska bestå av minst sju ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Styrelsen väljs för en tid av två år. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande och kassör särskilt. Studieorganisatör och facklig ledare ska utses i arbetarekommunen och ska ingå i styrelsen

Antalet ledamöter i styrelsen ska bestå av ett ojämnt antal. Ena året väljs det mindre antalet ledamöter och det andra året de övriga.

Moment 3

Inom styrelsen kan verkställande utskott utses eller om årsmötet så beslutar kan verkställande utskottet väljas separat.

Moment 4

Vid förfall för ordinarie ledamot inträder suppleanterna som ordinarie i den ordning de blivit valda.

§7 Allmän omröstning

Moment 1

Styrelsen för arbetarekommunen kan i viss fråga låta företa allmän omröstning bland partimedlemmarna i arbetarekommunen. Sådan omröstning ska vara rådgivande.

Moment 2

Slutligt beslut i ärende som varit föremål för allmän omröstning fattas av medlemsmöte respektive representantskapsmöte.

Moment 3

Regler för omröstningens genomförande fastställs av arbetarekommunens styrelse.

§ 8 Revision

Moment 1

Tre revisorer och tre suppleanter väljs årligen av årsmötet. Suppleanterna inkallas vid förfall för ordinarie revisor i den ordning de blivit valda.

Moment 2

Till arbetarekommunens årsmöte avger revisorerna utlåtande över räkenskaperna och styrelsens verksamhet under föregående år samt tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet.

§ 9 Allmänna val och kommunala frågor

För kandidatnomineringar vid allmänna val, samarbetet mellan de förtroendevalda och parti-organisationerna samt behandling av landstings- och primärkommunala frågor gäller partiets ”Regler för upprättande av valsedlar i allmänna val och val inom Svenska kyrkan”, ”Regler för kandidatnomineringar till övriga uppdrag”, ”Regler för samarbetet mellan förtroendevalda och partiorganisationerna” och ”Regler för behandling av landstings- och primärkommunala frågor”.

§ 10 Allmänna bestämmelser

Moment 1

Arbetarekommunen kan inte läggas ner utan distriktsstyrelsens godkännande. Om arbetarekommun läggs ner ska samtliga tillgångar tillfalla partidistriktet.

Moment 2

Tilläggsstadgar för arbetarekommun kan antas vid arbetarekommuns årsmöte. Sådana stadgar får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grundstadgar.

Moment 3

Grundstadgarna kan endast ändras eller upphävas av ordinarie partikongress.

Arbetarekommunen kan hos partistyrelsen ansöka om dispens från dessa stadgar.

(Piteå AK:s tillägg till grundstadgarna)

Förslag till tilläggsstadgar ska skriftligen inlämnas till arbetarekommunens styrelse senast åtta veckor före årsmöte

Verksamhetsår är lika med kalenderår.

GRUNDSTADGAR FÖR SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENINGAR OCH KLUBBAR

§ 1 Den socialdemokratiska föreningen/klubbens uppgift

Moment 1

Den socialdemokratiska föreningen ansvarar för:

  • opinionsbildning för partiet dess idéer och politik
  • utformning av den lokala socialdemokratiska politiken i dialog med väljarna
  • medlemsmottagande, medlemsutveckling och medlemskontakter
  • utveckling av medlemskapets värde

§ 2 Organisation

Den socialdemokratiska föreningen/klubben är partiets grundorganisation. Dess verksamhetsområde fastställs i arbetarekommunens organisationsplan.

§ 3 Medlemskap och avgifter

Moment 1

Medlemskap i föreningen/klubben beviljas varje person som erkänner partiets stadgar.

Moment 2

Medlem i det socialdemokratiska partiet är medlem i den grundorganisation denne väljer att tillhöra eller i den fria gruppen i den arbetarekommun och det partidistrikt där denne bor. Medlem kan även överföra sitt partimedlemskap till en grundorganisation i en annan arbetarekommun.

Moment 3

Medlem, som har sitt partimedlemskap i kvinnoklubb, grupp inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, förening inom HBT-Socialdemokrater, studentklubb eller SSU-kommun/SSU-klubb, erlägger avgift till klubb/grupp/förening/kommun, distrikt och förbund enligt respektive organisations stadgar och regler, samt erlägger avgift till den arbetarekommun där partimedlemskapet finns.

Uppbörden av avgifterna ombesörjs av partistyrelsen. Inbetalade avgifter för föreningen/klubben utbetalas av partistyrelsen per den 30 juni och den 31 december det år som avgifterna har erlagts av medlemmen.

Moment 4

Medlem, som trots skriftlig påminnelse resterar med avgift under längre tid än tolv månader, ska uteslutas ur föreningen/klubben. Innan sådan uteslutning sker, ska den arbetarekommun som medlemmen tillhör underrättas skriftligen.

§ 4 Medlems rättigheter och skyldigheter

Moment 1

Den som ansökt om medlemskap är medlem i partiet. Medlemskap i det socialdemokratiska partiet ger medlemmen rätt till:

  • att delta i föreningars och arbetarekommuners mötes– och studieverksamhet
  • att få information om partiets ställningstaganden i politiska och organisatoriska frågor
  • att ställa förslag vid möten i socialdemokratiska föreningar och arbetarekommuner 
  • att motionera till arbetarekommunens årsmöten samt partidistriktets och partiets kongresser
  • att delta i rådslag anordnade av partiet, partidistriktet eller arbetarekommunen.

Moment 2

Medlem som erlagt medlemsavgift har dessutom rätt:

• att rösta vid medlemsmöten, kongressval och allmänna omröstningar

• att kunna väljas till förtroendeuppdrag inom partiet och i politiska församlingar  

• samt är ombudsgrundande.

Moment 3

Medlem av det socialdemokratiska partiet:

  • måste erkänna partiets grundläggande idéer som de utrycks i partiprogram och stadgar.
  • är skyldig att betala av partiet fastställd medlemsavgift.
  • får inte uppträda osolidariskt mot partiet.
  • får inte propagera i strid mot partiets grundläggande idéer.
  • får inte skada partiet eller dess verksamhet.

§ 5 Möten

Moment 1

Föreningens/klubbens medlemsmöte är högsta beslutande organ.

Moment 2

Föreningen/klubbens årsmöte ska hållas före februari månads utgång.

Moment 3

Vid årsmötet ska, utom övriga ärenden följande behandlas:

  1. Styrelsens och revisionens berättelser för föregående år
  2. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
  3. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
  4. Val av en eller flera medlemsansvariga.
  5. Val av valberedning för nästkommande årsmöte
  6. Riktlinjer för den kommande verksamheten.

Moment 4

Vid beslut om styrelsens ansvarsfrihet har styrelsens ledamöter inte rösträtt.

Moment 5

Omröstningar sker öppet. Personval sker då någon så begär med slutna sedlar.

Vid slutet val förs kandidaterna upp i bokstavsordning på valsedeln. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. 

Vald är den eller de som fått högsta röstetalen, såvida inte mötet beslutar att enkel majoritet ska gälla för att bli vald.

Uppstår lika röstetal vid sluten omröstning kan ytterligare valomgång genomföras. Om lika röstetal uppstår i omröstning där enbart två kandidater deltar, avgör lotten. Uppstår lika röstetal vid öppen omröstning gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande.

Moment 6

Förslag till kandidater för val på årsmötet sänds till valberedningen inom den tid som fastställs av medlemsmöte. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedningen rätt att föreslå kandidater.

§ 6 Föreningens/klubbens styrelse

Moment 1

Föreningen klubbens styrelse handhar sin verksamhet i överensstämmelse med dessa stadgar och av föreningen/klubben fattade beslut. Styrelsens uppgift är att bilda opinion för partiet och dess politik, att utveckla medlemskapets värde, att befrämja ett aktivt och öppet partiarbete samt att svara för att medlemmarna ges möjlighet att påverka partiets hållning i aktuella politiska frågor och aktivt delta i utformningen av föreningens verksamhet. Styrelsen är, då medlemsmötet inte är samlat, föreningens/klubbens högsta beslutande organ.

Moment 2

Föreningens/klubbens styrelse ska bestå av minst fem ledamöter. För dessa kan suppleanter utses. Av styrelsens ledamöter väljs ordförande och kassör särskilt. Föreningen/klubben ska utse studieorganisatör som ska ingå i styrelsen.

Antal ledamöter i styrelsen ska bestå av ett ojämnt antal. Ena året nyväljs det mindre antalet ledamöter och det andra året de övriga.

Moment 3

Vid förfall för ordinarie ledamöter inträder suppleanterna som ordinarie i den ordning de blivit valda.

§ 7 Revision

Moment 1

Minst två revisorer med två suppleanter väljs årligen av årsmötet. Suppleanterna inträder vid förfall för ordinarie revisor i den ordning de blivit valda.

Moment 2

Till föreningen/klubbens årsmöte avger revisorerna utlåtande över räkenskaperna och styrelsens verksamhet under föregående år samt tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet.

§ 8 Allmänna val och behandling av kommunala frågor

För kandidatnominering vid allmänna val, samarbetet mellan förtroendevalda och partiorganisationerna samt behandling av landstings- och primärkommunala frågor gäller partiets ”Regler för upprättande av valsedlar i allmänna val och val inom Svenska kyrkan”, ”Regler för kandidat-nomineringar till övriga uppdrag”, ”Regler för samarbetet mellan förtroendevalda och partiorganisationerna” och ”Regler för behandling av landstings- och primärkommunala frågor”.

§ 9 Allmänna bestämmelser

Moment 1

Tilläggsstadga för socialdemokratisk förening/klubb kan antas vid föreningens/klubbens årsmöte och ska för godkännande underställas arbetarekommunen. Sådana stadgar får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i grundstadgarna

Moment 2

Föreningen/klubben kan inte läggas ner utan arbetarekommunens godkännande. Om förening/klubb läggs ner ska samtliga dess tillgångar tillfalla Piteå Arbetarekommun.

Moment 3

Grundstadgarna kan endast ändras eller upphävas av ordinarie partikongress

(Piteå AK:s tillägg till grundstadgarna)

Verksamhetsår är lika med kalenderår.

Styrelse i grundorganisation ska senast den 15 mars varje år sända sin verksamhetsberättelse samt ekonomiska berättelse till arbetarekommunen över föregående år.

REGLER FÖR UPPRÄTTANDE AV VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL OCH VAL INOM SVENSKA KYRKAN

Allmänna regler

  1. Partimedlem som innehar europaparlaments-, riks- eller kommunalpolitiska förtroendeuppdrag eller uppdrag inom Svenska kyrkan ska genom uppdragen medverka i genomförandet av socialdemokratins program, fastställda av partikongress, distriktskongress eller arbetarekommunmöte.
  2. Varje partimedlem och till partiet ansluten organisation har rätt att föreslå kandidater till sådana förtroendeuppdrag som avses i punkt 1.
  3. Partiets valsedlar ska upprättas så att jämn könsfördelning tillgodoses. En fortgående nyrekrytering av yngre krafter ska tillgodoses.
  4. Partiets valsedlar fastställs på möte, konferens eller genom allmän omröstning.
  5. För att främja ett enigt uppträdande vid allmänna val tillråds organisationer och partimedlemmar att motverka uppkomsten av så kallade spränglistor.
  6. Riks- och kommunalpolitiska uppdrag bör fördelas på så många medlemmar som möjligt.

Valberedning

  1. För att förbereda fastställandet av valsedel till riksdagsval utser distriktets ordinarie kongress en valberedning året före det år riksdagsval äger rum.
  2. För att förbereda fastställandet av valsedel till landstingsval beslutar distriktets ordinarie kongress året före det år landstingsval äger rum på vilket sätt valberedning ska utses.
  3. För att förbereda fastställandet av valsedel till fullmäktigeval utser arbetarekommunens årsmöte en valberedning året före det år fullmäktigeval äger rum.

(Piteå AK:s tillägg)

Valberedning utses två år före allmänna val äger rum.

  • För att förbereda fastställandet av valsedel till kyrkofullmäktigeval utser arbetarekommunens årsmöte en valberedning året före det år fullmäktigeval äger rum. Arbetarekommunen kan delegera uppgiften att utse valberedning för kyrkofullmäktige till socialdemokratisk förening.
  • För att förbereda val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet utses i samråd med partistyrelsen en valberedning för varje stift bestående av representanter för de partidistrikt som helt eller till del ingår i stiftet.
  • Inom valberedning kan arbetsutskott utses.
  • I partidistriktets valberedning bör minst en representant från partidistriktets fackliga utskott ingå.
  • I arbetarekommunens valberedning bör minst en representant från arbetarekommunens fackliga utskott ingå.

Kandidatnomineringar

  1. Förslag på kandidater till riksdags- och landstingsval sänds till distriktsstyrelsen inom av denna fastställda tid. Detta ska skriftligen meddelas arbetarekommuner och socialdemokratiska föreningar och klubbar.
  2. Partimedlemmar, till partiet anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott sänder förslag på kandidater till riksdags-, landstings- och fullmäktigeval till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställda tid. Detta ska ske genom annonsering och skriftligt meddelande till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  3. Arbetarekommunen sänder till distriktsstyrelsen uppgift på alla föreslagna kandidater till riksdags- och landstingsval. Arbetarekommunen kan i yttrande rangordna kandidaterna.
  4. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedning rätt att föreslå kandidater. Sådan nominering får dock inte ske efter det att beslut fattats om allmän omröstning.

Provval

  1. Under nomineringsprocessen kan rådgivande provval genomföras.
  2. Regler för rådgivande provval fastställs av distriktsstyrelsen i fråga om valsedlar för riksdagsval och landstingsval och av arbetarekommunens styrelse i fråga om valsedlar för fullmäktigeval.

Fastställande av valsedel på möte eller valkonferens

1.      Valberedning gör upp förslag till valsedel för riksdagsval. Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. 
Före den 15 april valåret ska valberedningens förslag och distriktsstyrelsens yttrande behandlas på distriktets valkonferens. Detta kan vara distriktets ordinarie kongress, om det i kallelsen angetts att denna kongress ska vara valkonferens. Om särskild valkonferens ordnas gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för distriktets ordinarie kongress.

2.      Valberedning gör upp förslag till valsedel för landstingsval. Förslaget föreläggs distriktsstyrelsen för yttrande. Därefter behandlas valberedningens förslag och distriktsstyrelsens yttrande på möte eller valkonferens i varje landstingsvalkrets. Distriktsstyrelsen ordnar dessa möten eller valkonferenser före den 15 april valåret. Grunderna för representationsrätt vid sådan valkonferens fastställs av distriktets ordinarie kongress. 
Om partidistriktets ordinarie kongress så beslutar – senast året före det år landstingsval äger rum – övertar distriktets valkonferens behandlingen av distriktsstyrelsens yttrande och valberedningens förslag till valsedlar inom samtliga landstingsvalkretsar.

3.      Valberedning gör upp förslag till valsedel för fullmäktigeval. Förslaget föreläggs arbetarekommunens styrelse för yttrande. Därefter behandlas valberedningens förslag och yttrandet från arbetarekommunens styrelse på arbetarekommunens möte före mars månads utgång valåret.

  • 4.      Vid fastställande av valsedel på möte eller valkonferens ska omröstning ske plats för plats. 
  • För placering på valsedel fordras att kandidat fått minst en röst över hälften av samtliga godkända röster. Uppnås inte sådan majoritet företas omval mellan de båda som erhållit högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten.
  • Om någon så begär ska omröstning ske med slutna sedlar, såvida inte partidistrikt eller arbetarekommun i sina tilläggsstadgar infört andra regler för sluten omröstning.

Fastställande av valsedel genom allmän omröstning

  • Om minst 1/3 av de närvarande röstberättigade vid representantskapet eller årsmötet kräver allmän omröstning bland partimedlemmarna ska sådan omröstning äga rum. Krav om allmän omröstning behandlas sedan valsedel gjorts upp enligt punkt 4, ”Fastställande av valsedel på möte eller valkonferens”. Bestämmelser för allmän omröstning, utöver här angivna, fastställs samtidigt.
  • Vid allmän omröstning används som valsedel den valsedel som gjorts upp enligtpunkt 4 ”Fastställande av valsedel på representantskap eller årsmöte”. På valsedel anges regler för omröstningen. I vallokal ska förteckning finnas över samtligakandidater som nominerats inom föreskriven tid.
  • Röstande som önskar ändra placeringen av kandidaterna på valsedel kan göra detta genom numrering. Valbara är alla medlemmar som inom föreskriven tid nominerats.
  • Giltig är endast valsedel som upptar det antal namn som valsedeln i slutligt skick ska uppta. Valsedel som efter strykningar upptar fler eller färre namn är ogiltig.
  • Valsedel som ger anledning till tvekan om den röstandes önskan kasseras.
  • Efter allmän omröstning placeras kandidaterna på partiets valsedel enligt följande regler. Första platsen besätts av den kandidat som erhållit flest godkända röster på denna plats. Andra platsen besätts av den kandidat som sammanlagt erhållit flest godkända röster på första och andra platserna. Tredje platsen besätts av den kandidat som sammanlagt erhållit flest godkända röster på första, andra och tredje platserna. Därpå följande platser tillsätts med samma beräkningsmetod som ovan. Vid lika röstetal avgör lotten.

REGLER FÖR KANDIDATNOMINERINGAR TILL ÖVRIGA UPPDRAG

Regionuppdrag

  1. Förslag på kandidater till val som förrättas av regionmötet samma år som allmänna val ägt rum förbereds av en valberedning som utses av partidistriktets årskongress. I valberedningen bör även ingå representanter från partidistriktets och regionsgruppens styrelser samt partidistriktets fackliga utskott. 
  2. Förslag på kandidater till val som förrättas av regionmötet samma år som allmänna val ägt rum sänds till distriktsstyrelsen inom av denna fastställda tid. Detta ska skriftligt meddelas till arbetarekommuner, anslutna organisationer samt till arbetarekommunernas fackliga utskott. Partimedlemmar, anslutna organisationer samt arbetarekommunernas fackliga utskott sänder förslag på kandidater till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställda tid. Arbetarekommuns styrelse ska sända in uppgift på alla föreslagna kandidater till distriktsstyrelsen. Arbetarekommunerna kan i yttrandet rangordna kandidaterna.
  3. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Partidistriktets styrelse behandlar förslaget. Därefter behandlar och fastställer regionsgruppen samtliga valärenden och vidarebefordrar dessa till regionens beredande organ. Om partidistriktets årskongress så beslutar behandlas valberedningens förslag av valkonferens innan det överlämnas till regionsgruppen.
  4. Förslag på kandidater till fyllnadsval till styrelser och nämnder inom regionen förbereds av regionsgruppens styrelse och partidistriktets verkställande utskott, om partidistriktets ordinarie kongress inte har beslutat annorlunda.

Primärkommunala uppdrag

  1. Förslag på kandidater till val som förrättas av fullmäktige samma år som allmänna val ägt rum förbereds av en valberedning som utses av arbetarekommunens årsmöte. I valberedningen bör även ingå representanter för arbetarekommunens och fullmäktigegruppens styrelser samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  2. Partimedlemmar, anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott sänder förslag på kandidater till arbetarekommunens styrelse inom av denna fastställd tid. Detta ska meddelas skriftligt och genom annonsering till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  3. Efter nomineringstidens utgång äger endast valberedningen rätt att föreslå kandidater till val som förrättats av fullmäktige samma år som allmänna val har ägt rum. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Förslaget föreläggs arbetarekommunens styrelse för yttrande. Därefter behandlas förslagen på arbetarekommunens möte. Fullmäktigegruppen fastställer samtliga valärenden och vidarebefordrar dessa till kommunens beredande organ. Valberedningens förslag samt yttranden från arbetarekommunens styrelse ska senast 14 dagar före arbetarekommunens möte sändas till anslutna organisationer.
  4. Förslag på kandidater till fyllnadsval, som förrättas av fullmäktige, förbereds av arbetarekommunens verkställande utskott och fullmäktigegruppens styrelse, om inte arbetarekommunens årsmöte har beslutat annorlunda.

Uppdrag inom Svenska kyrkan

  1. Förslag på kandidater till val, som förrättas av kyrkofullmäktige samma år som val ägt rum, förbereds av en valberedning som utses av arbetarekommunens/föreningens årsmöte. I valberedningen bör även ingå representanter för arbetarekommunens/föreningens och kyrkofullmäktigegruppens styrelser samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  2. Förslag på kandidater sänds till arbetarekommunens/föreningens styrelse inom av denna fastställd tid. Detta ska meddelas skriftligt och genom annonsering till anslutna organisationer samt arbetarekommunens fackliga utskott.
  3. Valberedningen upprättar förslag på kandidater. Förslaget föreläggs arbetarekommunens/föreningens och kyrkofullmäktigegruppens styrelser för yttrande. Därefter behandlar arbetarekommunens/föreningens möte förslag och yttrande innan kyrkofullmäktigegruppen fastställer samtliga valärenden.

REGLER FÖR SAMARBETET MELLAN FÖRTROENDEVALDA OCH PARTIORGANISATIONERNA

Det är angeläget att partiets förtroendevalda och övriga partimedlemmar upprätthåller en fast och obruten kontakt. Därutöver måste förutsättningar skapas för goda kontakter mellan de förtroendevalda och den väljarkår de representerar. De förtroendevalda är visserligen utsedda att under fri och förbehållslös prövning fatta beslut om de åtgärder som är väsentliga för medborgarna, men de är också ombud för väljarna och partiet och ska därför delta i möten och andra partisammankomster för att ta del av medlemmarnas och väljarnas synpunkter och förslag samt lämna information om partiets politik.

Partiets medlemmar måste alltid vara medvetna om att politikens alla detaljer inte kan bestämmas på möten. Huvudlinjerna i partiets politik utformas i partiprogrammet, i distriktens länspolitiska program och i arbetarekommunernas kommunalpolitiska handlingsprogram.

Dessa program och partiorganisationernas beslut i övergripande och principiellt viktiga frågor utgör riktlinjer för partiets förtroendevalda. Medlemmar och organisationer bör vid bedömning av de förtroendevaldas sätt att handha uppdragen ta hänsyn till de olika skäl som legat till grund för deras ställningstaganden.

Förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter

Rättigheter

En medlem som uppbär offentligt förtroendeuppdrag på partiets mandat har förutom de rättigheter som tillkommer honom/henne som medlem

  • rätt att delta i studieverksamhet som anordnas för offentligt förtroendevalda
  • rätt att i enlighet med partiets principer och politiska program förbehållslöst bilda sig en egen uppfattning om och fatta beslut inom det område som förtroendeuppdraget omfattar.

Skyldigheter

En medlem som uppbär offentligt förtroendeuppdrag på partiets mandat har förutom de skyldigheter som tillkommer honom/henne som medlem

  • skyldighet att låta sina beslut vägledas av partiets idéer och fattade principbeslut
  • skyldighet att upprätthålla en fast och obruten kontakt med partiorganisationen, till exempel genom att regelbundet delta i partiverksamheten
  • skyldighet att fortlöpande kommunicera med partiorganisationerna om utvecklingen inom det område som förtroendeuppdraget omfattar
  • skyldighet att erlägga de så kallade kansliavgifter som har beslutats av partiet
  • skyldighet att uppträda på ett sätt som är förenligt med socialdemokratins värdegrund.

Regler för behandling av Regionskommunala frågor

  1. Ledamöter av region, vilka tillhör Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, ska bilda en regionsgrupp.
  2. Ledamöter och suppleanter i styrelse eller nämnd inom region ska bilda en partigrupp.
  3. Stadgar för regionsgruppen fastställs av partidistriktets ordinarie kongress. Före fastställandet ska regionsgruppens och partidistriktets styrelser yttra sig över stadgeförslag.
  4. Partidistriktets kongress fastställer inför de allmänna valen partiets program för regionspolitiken. Programmet utgör riktlinjer för partiets förtroendevalda. På partidistriktets kongress ska också behandlas sådana regionsfrågor som har stor principiell eller ekonomisk betydelse. Partidistriktets styrelse bör fortlöpande behandla regionspolitiken. Därutöver bör olika regionsfrågor behandlas på partiorganisationens möten. Regionsgruppen ska lämna rapport om sin verksamhet under föregående år till partidistriktets ordinarie kongress. Rapporten införs i distriktets årsberättelse.
  5. När sammanräkningen är klar efter allmänt val av regionsledamöter ska partidistriktets styrelse kalla valda regionsledamöter och distriktsstyrelsen till gruppmöte.
  6. Partistyrelsen fastställer normalstadgar för socialdemokratiska regionsgrupper

Regler för behandling av primärkommunala frågor

  1. Ledamöter och suppleanter av fullmäktige, vilka tillhör Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, ska bilda en fullmäktigegrupp.
  2. Ledamöter och suppleanter i kommunal nämnd eller styrelse ska bilda en partigrupp.
  3. Stadgar för fullmäktigegruppen fastställs av arbetarekommunens årsmöte. Före fastställandet ska fullmäktigegruppens och arbetarekommunens styrelse yttra sig över stadgeförslag.
  4. Arbetarekommunen fastställer inför de allmänna valen partiets kommunalpolitiska handlingsprogram och lokala aktionsprogram. Programmen utgör riktlinjer för partiets förtroendevalda. Kommunala frågor som har stor principiell eller ekonomisk betydelse ska behandlas på arbetarekommuns möte. Kommunala frågor av stor betydelse för området ska behandlas av de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna. Fullmäktigegruppen ska lämna rapport om sin verksamhet under föregående år till arbetarekommunens årsmöte. Rapporten införs i arbetarekommunens verksamhetsberättelse.
  5. När efter allmänt valsammanräkningen är klar av ledamöter till fullmäktige ska arbetarekommunens styrelse kalla valda fullmäktigeledamöter och suppleanter samt arbetarekommunens styrelse till gruppmöte.
  6. Minst en gång årligen ska arbetarekommunens styrelse, fullmäktigegruppens styrelse och gruppordförandena i kommunens styrelser och nämnder ha överläggningar om den kommunala verksamheten. Arbetarekommunens styrelse kallar till denna överläggning.
  7. Partigruppen i lokala organ ska årligen lämna rapport om sin verksamhet till de socialdemokratiska föreningarna och klubbarna inom sitt område.
  8. Partistyrelsen fastställer normalstadgar för socialdemokratiska fullmäktigegrupper.

STADGAR FÖR PITEÅ SOCIALDEMOKRATISKA KOMMUNFULLMÄKTIGEGRUPP

§ 1 Ändamål

Kommunfullmäktigegruppens uppgifter är:

att med partiets program och det kommunala handlingsprogrammet som grund verka för de socialdemokratiska idéerna.

att i samarbete åstadkomma en grundlig beredning och behandling av de kommunala frågorna.

§ 2 Medlemskap och avgifter

Moment 1

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, som tillhör Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, är medlemmar i den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen.

Moment 2

Gruppmedlemmarna ska eftersträva sammanhållning och ett enigt uppträdande.

Moment 3

Gruppens årsmöte fastställer gruppavgift.

§ 3 Behandling av primärkommunala frågor

Moment 1

Gruppmedlem som ämnar inlämna motion eller interpellation till fullmäktige ska innan detta sker pröva frågan hos gruppstyrelsen. I normalfallet går frågan till gruppmöte för behandling.

Sådan motion eller interpellation ska inlämnas till gruppstyrelsen senast 7 dagar före gruppmöte.

Moment 2

Då ärenden av principiell eller betydande ekonomisk betydelse behandlas, ska partirepresentant i den styrelse eller nämnd, som berett eller kommer att bereda ärendet, kallas till gruppens möte och ha yttrande- och förslagsrätt.

Moment 3

Vid valärenden fastlägger kommunfullmäktigegruppen slutligen representantskapets nomineringar i samtliga valärenden och vidarebefordrar dem till kommunens beredande organ.

Moment 4

Av arbetarekommunens representantskap fastställda kommunalpolitiska program eller annat aktionsprogram utgör riktlinjer för förtroendevalda. Väsentlig avvikelse från dessa program ska i god tid innan beslut anmälas till arbetarekommunens styrelse. Kommunala frågor av stor principiell eller betydande ekonomisk vikt ska behandlas av representantskapet. Kommunala frågor av stor betydelse för socialdemokratiska föreningars eller klubbars intresseområde ska behandlas av dessa.

Moment 5   

Gruppen ska inför arbetarekommunens årsmöte lämna skriftlig rapport om sin verksamhet under föregående år. Rapporten ska vara arbetarekommunen tillhanda senast 14 dagar före årsmötet.

§ 4 Möten

Moment 1

Gruppmedlem ska, om inte godkänt hinder föreligger, delta i gruppens möten. Förhinder att deltaga i gruppmöte på icke fullmäktigedag ska meddelas till gruppledaren. Vid ordinarie möte före kommunfullmäktigesammanträde ska sådan avanmälan göras till kommunsekreteraren samt gruppledaren. Närvarolista skall föras vid gruppens samtliga sammanträden.

Moment 2

Arbetarekommunens ordförande, ordförandena i socialdemokratiska grupper i kommunens nämnder och styrelser, arbetarekommunens ombudsman och SSU:s ordförande och ombudsman i Piteå kallas till kommunfullmäktigegruppens sammanträden. Dessa har yttrande och förslagsrätt.

Moment 3

Rösträtt har endast gruppens medlemmar. Beslut fattas med enkel majoritet. Om lika röstetal uppstår avgör ordföranden frågan med utslagsröst utom vid personval då lottdragning ska avgöra.

Moment 4

Gruppen håller ordinarie möten före varje kommunfullmäktigesammanträde och ett extra sammanträde senast veckan före kommunstyrelsens ordinarie sammanträden. Därutöver kallas gruppen till möte då gruppstyrelsen eller ordföranden så beslutar eller då minst fem gruppmedlemmar begär det.

Moment 5

Gruppen ska hålla årsmöte senast innan februari månads utgång. Under ett valår hålls dock årsmötet senast under november månad. Vid gruppens årsmöte ska alltid minst följande ärenden behandlas:

  1. Årsberättelse
  2. Revisionsberättelse
  3. Ansvarsfrihet för gruppstyrelsen
  4. Gruppavgift
  5. Tid och plats för gruppens möten

Vid första året under en mandatperiod ska följande ärenden behandlas:

  • Val av gruppordförande
  • Val av gruppstyrelse i övrigt
  • Val av revisorer
  • Val av revisorsersättare

Moment 6

Om gruppmedlem icke anser sig kunna biträda gruppens beslut, ska detta anmälas på gruppsammanträdet och antecknas i protokollet.

§ 5 Styrelse

Moment 1

Gruppens arbete leds av en styrelse som väljs för varje ny mandatperiod av gruppens årsmöte efter allmännaval senast i november månad valåret. Styrelsen ska bestå av minst fem ledamöter och inom sig utse sekreterare och kassör.

Moment 2

Styrelsen ansvarar för att stadgarna efterföljes, att fattade beslut verkställs samt för arkivering av gruppens handlingar. Protokoll och närvarolistor ska bevaras minst under pågående mandatperiod.

Moment 3

Ordföranden ska till varje gruppmöte göra förslag till dagordning.

Moment 4

Skriftlig kallelse till gruppmöte ska i normalfallet vara gruppmedlem tillhanda minst sju dagar innan gruppmöte.

Moment 5

Till gruppstyrelsens sammanträde kallas arbetarekommunens ordförande och ombudsman. Dessa har vid sammanträde yttrande- och förslagsrätt.

§ 6 Revision

Två revisorer och två ersättare väljs för varje ny mandatperiod på gruppens årsmöte, efter allmänna val senast i november månad valåret. Ersättarna inkallas vid förfall för ordinarie revisor i den ordning de blivit valda.

Moment 1

Revisorerna ska granska styrelsens förvaltning och till gruppens årsmöte avge utlåtande över verksamhet och räkenskaper under föregående år samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet.

§ 7 Allmänna bestämmelser

Moment 1

Dessa stadgar kan endast ändras av arbetarekommunens årsmöte.

Moment 2

Fullmäktigegruppens styrelse ska yttra sig över förslag till stadgeändring.

STADGAR FÖR PITEÅ SOCIALDEMOKRATISKA KYRKOFULLMÄKTIGEGRUPPER

§ 1 Ändamål

Kyrkofullmäktigegrupps uppgifter är:

att med partiets program och handlingsprogram för Svenska kyrkan verka för de socialdemokratiska idéerna i de kyrkokommunala frågorna.

att under demokratiska former och i nära anslutning till arbetarekommunen verka för de kyrkokommunala frågorna.

att i samarbete åstadkomma en grundlig beredning och behandling av de kyrkkommunala frågorna.

§ 2 Medlemskap och avgifter

Moment 1

Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i församlingar inom Piteå kommun, som tillhör Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, är medlemmar i de socialdemokratiska kyrko-fullmäktigegrupperna.

Moment 2

Gruppmedlemmarna ska eftersträva sammanhållning och ett enigt uppträdande.

Moment 3

Gruppens årsmöte fastställer gruppavgift

§ 3 Behandling av kyrkopolitiska frågor

Moment 1

Gruppmedlem som ämnar inlämna motion eller interpellation till fullmäktige ska innan detta sker pröva frågan hos gruppstyrelsen. I normalfallet går frågan till gruppmötet för behandling. Sådan motion eller interpellation ska inlämnas till gruppstyrelse senast 7 dagar före gruppmöte.

Moment 2

Då ärenden av principiell eller betydande ekonomisk betydelse behandlas, ska partirepresentant i den styrelse eller nämnd (motsv.), som berett eller kommer att bereda ärendet, kallas till gruppens möte och ha yttrande- och förslagsrätt.

Moment 3

I valärenden ska kyrkofullmäktigegruppens styrelse innan arbetarekommunens valberednings förslag behandlas av arbetarekommunens styrelse och representantskapet ges möjlighet att yttra sig över förslagen. Vid valärenden fastlägger kyrkofullmäktigegruppen slutligen representant-skapets nomineringar i samtliga valärenden och vidarebefordrar dem till kyrkans beredande organ.

Moment 4

Av arbetarekommunens representantskap fastställda kyrkopolitiska handlingsprogram eller annat aktionsprogram utgör riktlinjer för förtroendevalda. Väsentlig avvikelse från dessa program ska i god tid innan beslut anmälas till arbetarekommunens styrelse. Kyrkopolitiska frågor av stor principiell eller betydande vikt ska behandlas av representantskapet. Kyrkopolitiska frågor av stor betydelse för socialdemokratiska föreningar eller klubbars intresseområde ska behandlas av dessa.

Moment 5

Gruppen ska inför arbetarekommunens årsmöte lämna skriftlig rapport om sin verksamhet under föregående år. Rapporten ska vara arbetarekommunen tillhanda senast 14 dagar före årsmötet.

§ 4 Möten

Moment 1

Gruppmedlem ska, om inte godkänt hinder föreligger, delta i gruppens möten. Närvarolista ska föras vid gruppens samtliga sammanträden.

Moment 2

Arbetarekommunens ordförande, ordförande/representant för socialdemokratiska grupper i kyrkliga råd, nämnder eller styrelser, arbetarekommunens ombudsman och SSU:s ordförande och ombudsman i Piteå kallas till kyrkofullmäktigegruppens sammanträde. Dessa har yttrande och förslagsrätt.

Moment 3

Rösträtt har endast gruppens medlemmar. Beslut fattas med enkel majoritet. Om lika röstetal uppstår avgör ordföranden frågan med utslagsröst utom vid personval då lotten ska avgöra.

Moment 4

Gruppen håller ordinarie möte före varje kyrkofullmäktigesammanträde. Därutöver kallas gruppen till möte då gruppstyrelsen eller ordförande så beslutar eller då minst fem grupp-medlemmar begär det.

Moment 5

Gruppen ska hålla årsmöte senast innan februari månads utgång. Vid gruppens årsmöte ska alltid minst följande ärenden behandlas:

  1. Årsberättelse
  2. Revisionsberättelse
  3. Ansvarsfrihet för gruppstyrelsen
  4. Gruppavgift
  5. Tid och plats för gruppens möten
  6. Val av gruppordförande
  7. Val av gruppstyrelse i övrigt
  8. Val av revisorer
  9. Val av revisorsersättare

Moment 6

Om gruppmedlem icke anser sig kunna biträda gruppens beslut, ska detta anmälas på gruppsammanträdet och antecknas i protokollet.

§ 5 Styrelse

Moment 1

Gruppens arbete leds av en styrelse som väljs årligen av gruppens årsmöte. Styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter och inom sig utse sekreterare och kassör.

Moment 2

Styrelsen ansvarar för att stadgarna efterföljes, att fattade beslut verkställs samt för arkivering av gruppens handlingar. Protokoll och närvarolistor ska bevaras minst under pågående mandat-period.

Moment 3

Ordförande ska till varje gruppmöte göra förslag till dagordning.

Moment 4

Skriftlig kallelse till gruppmöte ska vara gruppmedlem tillhanda minst sju dagar innan gruppmöte.

§ 6 Revision

Moment 1

Två revisorer och två ersättare väljs årligen på gruppens årsmöte. Ersättare kallas vid förfall för ordinarie revisor i den ordning de blivit valda.

Moment 2

Revisorerna ska granska styrelsens förvaltning och till gruppens årsmöte avge utlåtande över verksamhet och räkenskaper under föregående år samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet.

§ 7 Allmänna bestämmelser

Moment 1

Dessa stadgar kan endast ändras av arbetarekommunens årsmöte.

Moment 2

Kyrkofullmäktigegruppens styrelse ska yttra sig över förslag till stadgeändring.

STADGAR FÖR SOCIALDEMOKRATISKA PARTIGRUPPER I STYRELSER OCH NÄMNDER I PITEÅ KOMMUN OCH KYRKLIGA ORGAN

§ 1 Ändamål

Partigruppens uppgift är:

att med partiets program och det kommunala handlingsprogram som antagits av Piteå socialdemokratiska arbetarekommuns representantskap som grund verka för de socialdemokratiska idéerna.

att i samarbete åstadkomma en grundlig beredning och behandling av de kommunala frågorna.

§ 2 Anslutning

Medlem i partigrupp ska vara de ordinarie ledamöter och ersättare som tillhör Piteå arbetarekommun.

§ 3 Sammanträden

Vid varje mandatperiods början ska gruppen lägga fast riktlinjer för gruppens arbete. Samtidigt ska gruppen planera för hur de delar i arbetarekommunens kommunala handlingsprogram som berör gruppens område ska behandlas. Närvarolista ska föras vid gruppens sammanträden och arkiveras under mandatperioden. Gruppen ska sammanträda före varje styrelse/nämnds sammanträde. Ledamöter i arbetsutskott (au) ska sammanträda före au-sammanträde. Skriftlig kallelse till gruppmöte ska i normalfallet vara gruppmedlem tillhanda minst sju dagar innan gruppmöte.

§ 4 Samarbete mellan nämndsstyrelsegrupper

Kommunstyrelsens s-grupps ordförande ska kalla nämnders, styrelsers och kommunala bolagens s-grupps ordförande till regelbundna träffar. Till dessa ska arbetarekommunens ordförande och ombudsman också kallas. Motsvarande regel gäller också för kyrkorådets s-grupps ordförande med avseende på kyrkliga nämndsgrupper.

§ 5 Allmänna bestämmelser

Dessa stadgar kan endast ändras av arbetarekommunens årsmöte. Kommun- och kyrkofullmäktigegruppernas styrelser ska yttra sig över föreslag till stadgeändring.

facebook Twitter Email